Residens Sanddynan

Japp idag var det andra dagen på mitt nya jobb och det känns sjukt bra! Trodde inte jag skulle tycka det var så kul att börja jobba men det är det. Det blir nästan lite "semester" att komma hemifrån, att tänka och prata vuxet och inte bara om barn, barnvagnar, mat, leksaker, ja you name it. I 20 månader har jag gått hemma med barnen och jag har inte alltid älskat det det erkänner jag, framförallt inte första tiden med Sigge. Men det har blivit roligare och när Alfred kom blev det jätteroligt. Så det var inte helt lätt i tisdags när jag skulle åka hemifrån, men jag vet att deras pappa tar fantastiskt bra hand om dem! Nu är ju det bara ett vik så efter påsk ska jag vara hemma igen och längtar nästa lite efter det. Aldrig är jag nöjd.. :)

Förövrigt börjar ordningen återställas här hemma efter kräkis. Jag fick en liten slänga av det, med ont i magen, men inget kräk som tur var. Alfreds mage har vart lite orolig, Marcus också, men inget värre.

Idag var vi och vägde den lille fisen. 10260 gram, 74 cm lång blev resultatet. Läkaren skrattade lite och tycket han var en stor och fin pojk :) Igår på föräldrargruppen visade Alfie upp vad han kan och det var han ensam om.. Visst är det kul att de lär sig saker, men med honom har det gått lite för snabbt.. På morgonen när jag eller Marcus kommer in till honom står han upp i sängen och skakar spjälorna och asgarvar. Det gjorde Sigge när han var 7,5 månad, Lafis är 6 månader. Jag ska intej ämföra, men det jag ville säga var att Sigge var "normal" i tiden, det är inte Lafis.. Men det ska nog bli folk av honom också!

Nu ska jag fixa lite mat, sen i säng. Vi har en liten pojk som vaknar på nätterna igen, inte ledsen eller hungrig, bara ligger och pratar och bökar och övar sig på allt nytt han lär sig. Kul för honom, inte för oss...