23 nov 2009



Såhär glad är man när man äter gröt och heter Sigge. Att man haft feber och näsa bara rinner spelar ingen roll, bara man får mat :)

Trött, tröttare, ser inget

Så trött är jag på en skala, så att jag inte ser nåt. Allt är liksom en dimma där jag går omkring. Det är lite jobbigt men jag hoppas att det ska gå över snart. En av anledningarna till denna gudsförgätna trötthet är nog Sigges sovvanor. Han sover egentligen bra på nätterna, det enda problemet är att han nu kommit på att det är skönt att sova på magen eller sidan. Problemet är att han inte har lärt sig att "bädda" ännu. Så han ligger och bökar och bökar och mamman kan inte somna om. Sen är jag liite nojig, fast jag vet att det inte är nån fara, när han sover på magen. Han är ju liten plutt och kör ibland huvudet rätt ner i kudden och det är ju inte så bra. Men imorn är Marcus hemma så jag får sovmorgon och då menar jag SOVMORGON! Sigge och Marcus ska inte ens vara hemma, så det kommer vara helt tyst och lugnt, sååå underbart. Det är första gången jag får vakan helt ensam på 4,5 månad. Samtidigt vill jag inte göra det till en vana, för inget går upp mot morgonmys med Sigge Solstråle som luktar kissblöja :)

Idag är Sigges farfar på besök, han hade köpt 1kg winegums till mig, DET ÄR LYCKA!! Vet att jag inte ska äta sånt men  har man winegums hemma så gäller inte den äta-nyttigt-regeln. Så det så. Tack Gert!

Nu sover Liten och jag ska slänga mig på soffan och äta godis i min ensamhet, Marcus och Gert är på Nisse Hellberg. Det ska bli mys att vara själv och kan kolla på vad jag vill på tv´n. Det var också längesen...

Puss å godnatt




Ogräsbarn

Han växer som ogräs den lille killen. Vi var på bvc idag och vägde och mätte. Den lille mannen väger numer 8390 g och är 68 cm lång. Han har äntligen stannat av i växten litegrann, ett tag undrade vi vart det skulle barka hän. Men som sagt nu har det stannat upp lite och det gör inget, han följer sin kurva, ligger kanske lite under på längden, men där har han skuttat iväg innan så det håller nog bara på att jämna ut sig.

Ikväll har jag och mannen bokat upp oss i soffan för jag har på något sätt, kan inte säga hur, fått tag på de två nya Johan Falkfilmerna!! Som jag har väntat.. Är lite rädd att jag kan tänkas bli lite besviken på dessa, jag tror nämligen inte att Frank kommer klara sig. Jopp så är det, jag tror inte det. Men det återstår att se. Undra om det är normalt för en 31-åring att spendera så mycket av sin vakna tid som jag gör åt att fundera på två filmer? Jag vet ju inte ens om Frank är med i dessa två... Sjukt sjukt..

Maria har gjort mig världens största tjänst, hon tog med mig till Viktväktarna igår, tack för det!! Det var inte en dag för sent. Jag gick ju bara upp 4 kg när jag var gravid och gick ner 14 när han föddes. Nu är jag tillbaka på samma som när jag skrev in mig på mvc för 1 år sedan... Och jag har bara min dåliga karaktär att skylla på. Men nu ska det bli ändring! Har gjort upp listor på vad vi ska äta i veckan och så har jag informerat Marcus om hur det ligger till så han får slå mig på fingrarna när jag står med dem i kakburken :) Det ska bara gå bra det här!!!

Lite kaffe nu så jag kan värma mina genomfrusna fingar runt koppen.. Fast idag är det 18 grader inne. 2 veckor till, 2 veckor, sen får vi VÄRME.





Visst är det Frank på bilden längst till höger?!?!


Jag är bara inte gjord för dessa da´r

Jag hatar vintern. Hatar. Hatar. HATAR!! Alltså det är så tråkigt att jag kan kräkas. Kallt som fan och regnigt plus att man bor vid kusten då blåser det konstant. Men Sigge älskar det. Han sover ute i vagnen, på sin fårskinnsfäll, i overallen och under regnskyddet. Däemellan finns även en filt. Så han går det ingen nöd på. Idag har han hittills sovit ute i 5 timmar. Herre, det är mer än jag var ute när jag jobbade på förskolan.

Men på tal om regn, tänk när jag bodde på ön.. Jesus, då blåste det från ALLA håll samtidigt och regnet kom således inte heller bara uppifrån. Jösses vad trött jag kunde vara på ön om vintern. Fast på en ö mitt ute i havet och bosatt i Visby, fanns ju inget större ställe, då kunde jag klättra på väggarna. Är ju van vid västkusten där vi har lite närmare till flera större städer och slipper ta båten. MEN ön är ändå det bästa jag vet och de minnena från den tiden kommer aldrig att försvinna. Undra om jag kom att tänka på ön idag för att jag fick paket på posten av världens underbaraste Carso. Hon skulle bo närmare, då hade mitt liv vart komplett!

16,5 grader inne i morse när vi gick upp. Det är tur att värmegubben kommer med vår luft/vattenpump om 2 veckor. Fy satan.. Får gå med vantar inne typ.

Nää lite plock innan sonen vaknar och mannen kommer hem tro. Undra vilken bild jag ska bjuda på idag.... Jo jag vet, det blir denna (som är tagen med min nya kamera, kolla skärpan!) :


RSS 2.0