...
Farmor var gammal och har varit sjuk i många år, så det är på ett sätt skönt att hon slipper lida mer. Ändå så är det så sorgligt. Det är på ett sätt naturligt att min farmor lämnar oss, men hon är också en del av mig. Utan henne och farfar Tore hade jag inte varit det jag är idag. Genom sina tankar och värderingar har de uppfostrat min pappa och som i sin tur har präglat hur jag vuxit upp. Men farmor har det bra nu, hon har fått ro och hon kommer att få träffa sin älskade Tore. 26 år tog det innan de fick mötas igen, men nu är det för alltid.
Sov gott lilla farmor.
Men Linda, stoooooor kram till dig! Livet är så skört ibland. Beklagar era avsked ni måste ta med nära och kära och era förluster av olika människor som gjort avtryck i era liv.
Döden är ja, jag finner inte ens ord. Det kan göra så ont.
Ta hand om de dina.
Kram
De sitter nog och tar en kopp kaffe ihop! Tänk så mycket de har att prata om!! Jag tänker på dig!
Det är nog skönt att komma till himlen när den stunden kommer... När man är klar med allt här nere...
Dessvärre gör det ont när någon går vidare... Men jag tror definitivt på att vi alla möts igen! Det måste man tro på!
Vi kommer ju få träffa Waldemar i sinom tid... Dock har vi väl ett och annat att åstadkomma innan dess!
Kram
Blir alldeles tårögd när jag läser allt du skriver.. Så tragiskt!!! Stor kram till dej/er <3
Styrkekramar från oss
